Detta visade sig vara en perfekt plats för detta arrangemang med bra ytor för tält och vindskydd och rymliga lokaler för försäljning, servering och duschar. Dessutom bjöds det på ett riktigt kanonväder med upp emot 25 graders värme på lördagseftermiddagen och ca 15 grader på natten, så de enda klagomålen som hördes var att det inte fanns något att klaga på. Jukkolaklass helt enkelt!

Terrängen runt sjön Illern där det mesta av tävlingen avgjordes, är ett välbesökt friluftsområde med en hel del stigar och spår och mestadels öppen tallskog på branta grusåsar. När man kom lite längre bort var det mer ”vanlig” smålandsterräng med långsluttande höjder och mer hyggen och granplanteringar. Givetvis var det också en hel del stenbundna områden, men för det mesta var framkomligheten helt okej. Själv tycker jag att det var riktigt rolig orientering där man utnyttjat kuperingen för att skapa vägval, och det hela tiden växlade mellan svåra och enklare kontroller.

Om det var terrängen som gjorde att det bommades så mycket av herreliten vet jag inte, men det var längesen det varit så mycket omkastningar bland tätlagen. Flera meriterade landslagslöpare som vanligtvis kanske bommar några sekunder på ett lopp tappade plötsligt flera minuter och det var spännande och ovisst in i det sista. Till slut blev det dock finsk seger i både herr- och ungdomsklassen genom Kalevan Rasti respektive Tampereen Pyrintö, medan IFK Göteborg upprepade segern från förra året på damsidan.

Hur gick det då för Roxens lag?
Vi ställde upp med sammanlagt fem lag, två ungdomslag, två herrlag och ett damlag, och alla tog sig i mål. Det såg först ut som att herrarnas andralag skulle bli diskade på grund av att den SI-pinne som användes på sista sträckan inte kunde lagra alla stämplingar, men som tur var tog arrangörerna sitt förnuft till fånga och godkände alla lag som råkade ut för detta. Bäst placering av Roxenlagen fick vårt förstalag i ungdomsklassen med en fin 89:e plats. Herrarnas förstalag pendlade mellan 100 och 150 genom natten och landade till slut på plats 129 och för damerna blev slutplaceringen 175.

 

De flesta jag hann prata med var nöjda med sina lopp även om värmen och kuperingen gjorde att man tyckte det var jobbigt. Nästa år styr vi kosan mot Västervik, där det lovas drömterräng med klurig orientering på lättlöpta berghällar. Det ser vi fram emot!

Text och bilder: Staffan Kjellman, sträcka 5 OK Roxen lag 2