Stora delar av Sverigeeliten var på plats.

Dimman skingrades från Gyllbergen under helgen men det var mulet och ganska råkallt. Terrängen var krävande, bitvis kuperad, underlaget var mjukt och sugande som kramade musten ur benen. Sikten var oftast mycket god, detaljfattigt, stora fina mossar som nästan alla hängde på sluttningarna, väldigt få stigar, vildmarkskaraktär på skogen som var som en dröm, allt var magiskt.

Entrén till arenan

 

Allt på arenan var välplanerat, förutom toalettkön som i rusningstiderna ringlade sig lång. Fältlunchen som erbjöds av arrangören var vällagad och mustig, serverades av ett glatt gäng.

Roxen hade två löpare utsända till denna vildmark. Undertecknads båda banor var mycket välgjorda och roliga.

 

Dessa stigar utgick från arenan men visade sig inte i tävlingsområdet.

 

Rapporterat av en av OK Roxens utsända,

Johan F., Linköping, 2024-09- 22

 

(Om rapportören såg rätt i dimman på Gyllbergen så syntes SM tvåan på maraton 1984 bland publiken, Annichen Kringstad. Men det kan också ha varit en hägring… ?)